helvete helvete helvete! sladdade av vägen idag, snurrade runt och hamnade i södergående dike.. kan lova att jag hade änglavakt!

var på väg till Ume.. var inte nå märkvärdigt halt så jag låg väl på runt 90 km/h.. kör upp för en backe, sen är det en vänsterkurva och nerförsbacke.. biljäveln börjar sladda över hela körbanan.. lyckas häva några sladdar, en tanka flyger genom skallen på mig.. "koppla ur, lägg ur växeln.." så jag gör de.. mer sladdar.. hastigheten sänks mer och mer.. men tillslut så går de inte längre.. bilen sladdar runt och jag glider ner i diket i södergående riktning.. bang.. stopp.. lutar som faan.. satt och bara blåhöll ratten i minst tio minuter innan jag ens stängde av hellyset..

hade en jäla tur som inte fick nå möte där.. är mest lastbilar ute på natten/morgonen och jag vill inte ens tänka på vad som hade hänt om jag frontalkrockat med en lastbil i runt 90 blås.. eller om jag hade sladdat ner på höger sida, alltså i norrgående riktning.. där var de typ ett stup! ner till  havet.. usch.. vill inte ens tänka på de.. kommer väl ändå ha mardrömmar om allt :(

allt hände iaf runt tie i sex.. ringer Fredde, som ringer Martell som ringer bärgaren.. fick vänta till strax efter åtta innan bärgaren döck upp, och han sa att han inte haft nå mycket att göra då jag fråga? eh, vars hade han hållit hus då.. killen var iaf snygg ;)

Fredde kom ungefär samtidigt så när vi väl fått upp bilen och konstaterat att de inte var nå fel så åkte vi till en P-ficka och lastade om min last till freddes bil.. så jag fick iaf köra nybilen upp till ume :P

kan lova att jag körde sakta och försiktigt hela vägen upp och hela vägen hem.. kom hem runt halv tre.. lagomt mycke försenad, nähä! Tommy stod och väntade på mig.. brukar i vanliga fall komma hem runt tolv..  

vi har iaf fått en arbetstelefon till den bilen nu, eftersom vi kör den jämt.. blir ganska så mycket knas när man inte har pengar på sin egen telefon, vilket jag inte hade idag.. hade så jag kunde ringa fredde och be han ringa upp, och tur var väl de.. annars hade jag nog fått suttit där bra mycke längre..

stannade några bilar iaf och kollade hur de var.. 2 pite bor, en 75-årig gammal dam och en kvinnlig polis.. å vad har vi lärt oss av detta? jo att äkta norrlänningar alltid ställer upp.. pite-borna alltså.. söta pojkar med den mest underbara dialekt man kan hitta..

vågade inte ringa mamma.. så när hon ringde vid nie och jag berättade allt vart hon tokig på mig.. men ibland är det kanske bäst att inte berätta nå förens de är över.. alla blir så oroliga ändå.. tyvärr blir de ju så..

nu vila lite, sen affärn och sen laga mat..

pusspuss

- - -

Tack för att du höll mig lugn..