Lillskrutten är verkligen inte frisk :( Läkaren vi träffade i torsdags sa vi skulle märka skillnad redan på fredagen, och apotekspersonalen trodde igår, lördag..

Vi såg ingen förbättring, utan snarare så var Elias sämre.. natten till igår var inte rolig.. Elias vaknade flera gånger under natten, ställde sig i krypställning (han sover på mage) hostar och kipar efter luften.. vet inte hur många gge han inte fick nå luft och tempen steg över 39..

Tillslut pallade jag upp mig i sittande ställning i sängen, åsså fick han sova på mig, då gick det lättare för han att andas och han fick lite sömn iaf.. mindre sömn vart de för mig, kunde inte slappna av dåå han hade så problem med andningen..

Vart en tidig frulle, för att sedan sova på mig i soffan igen.. lillen lät som en kolsjuk gamling så jag ringde 1177 som bad oss åka in till akuten i Pite direkt..

Elias var vaken hela vägen till Pite (3,5 mil), detta är inte vanligt, herrn brukar sova så fort vi åker bil..
Fick träffa en underbar sköterska som tog tempen, alvedonen hade hjälpt så febern hade gått ner.. sedan vart det en klämma på fingret, som Elias tyckte var väldigt intressant ;) han syresatte sig bra, och mär hon skulle ta bort lillklämman vart Elias arg, den ville han minsann ha kvar :P

Sedan vare dags träffa läkaren, klä av oss, lyssna på lungorna, titta i halsen å klämma och känna.. han trodde det var förkylningen som gjorde att det blivit värre.. sköterskan kom tillbaka och tog ett blodprov, den här gången sa Elias inte ett ord utan tittade bara på när hon stack i fingret.. duktig liten kille :)

Blodprovet visade inget, så vi fick utskrivet en hostmedicin som är slemlösande och luftrörsvidgande.. Elias kunde bli darrig av den, inget vi märkt än, tackålov!
Läkaren trodde vi skulle klara oss utan bricanyl, men om han vart värre skulle vi åks direkt till akuten på Sunderby Sjukhus istället, där de har barnavdelning..

Gårdagen var inte rolig, efter vi kommit hem var det mycket gråt, hostade tills han spydde, kipade efter andan å skulle sitta i mammas famn..

Att torka snor hatar han, och när vi plockar fram nässug och näsdroppar är det riktigt skrikåpanik :/ Lillnäsan blir rödare å rödare, snorpappershögen växer sig större å större..
Men peppar peppar så är febern nästan borta idag :)
Han sov liiiiiiiiiiite bättre inatt, och idag har vi även hunnit med att skratta lite mellan gråtattacker och sovpauser :)

Vad smörjer man röda, onda, små snornäsor med? Hade en fet salva hemma jag fick dit lite av, men lilleman är så rädd om sin lilla näsa..

Nu sover vi famnen ett tag, sedan äre dags för medicinerna igen, inte populärt och det gör ont i mammahjärtat att hålla fast han :(
Pusspuss